dudelidu

hängde med sanaz vid vattnet. rökte lite pipa och drack en halv öl och åt en pizza. kändes lagom alkishäng fast när man sitter vi sånt fint vatten med en sån rolig vän gör det ingenting. fick två besök. ena var en gammal man i en liten sliten båt som frågade om vi rökte braj och den andra var en salem al fakir som tuffade förbi och förtöjde sin båt.

fräsigt

jag skriver packlista till hultsfred. jag tänker på att det kanske blir kallt på natten och hoppas på att regnet inte ska falla. ibland stirrar jag bara in i taket och förstår inte varför jag ens försöker. finns det någon vits i att glömma bort hur kär jag en gång var. det är lättare leva i de glada minnena och det är så förbannat svårt att inse att det aldrig kommer bli så bra mellan oss igen. så nu ska jag skratta. skratta för jag är ung och jag får göra dumma misstag. jag får dansa hela natten och jag får lata mig genom dagarna. skratta skratta skratta och strunta i allt annat. detta skulle ju vara sommaren då vi slutade bry oss? tillbaka till hultsfred listan, är pepp. PEPP

What's wrong with a little destruction

yellow light

igår dansade jag till låtar jag kände igen och blinkade lampor

igår dansade jag fastän det fortfarande var ljust ute. det var du, killen med blont hår jag tittat på i kanske sjutton sekunder för du såg vacker ut. vi hånglade bland röken och vi krockade in i alla andra och jag undrade ibland om de stirrade. efter sju låtar skrattade jag och du sa att jag hade vackra ögon och att jag var en sån tjej du vill lära känna. efter åtta låtar presenterade vi oss för kyssar kan bli generande utan namn och sen gick du.

igår kände jag mig förbannat jäkla lycklig. för det gör inget om vi aldrig ses igen eller om jag nästan inte minns hur du såg ut. för vi dansade till strokes och du stod på tå och la hela tyngden mot mig och jag pressdes mot väggen och hjärtat slog i halsgropen.

idag vill jag ha något äkta. någon som vet vad jag heter och vad jag äter till frukost och som sitter med benen över mina ben. jag saknar att vara i ett förhållande. det känns tomt tommare tommast och även om flyktiga läppar är spännande och precis vad jag behöver just nu så saknar jag tryggheten. måste förmodligen bara vänja mig vid ensamheten.

idag stirrar jag in i väggen och försöker minnas hur bra jag mådde igår. hur jäkla bra det kändes att vara singel.

I'll see you when I fall asleep

otroligt bra band från island. lyssna hela skivan på spotify! dom är verkligen fina.

 idag lever jag på fina filmer och spännande tv-serier. är pepp på wes andersons nya film som går på bio nu. ska skrapa ihop en peng och se den. efter att ha sett något av honom känner jag mig alltid nöjd och tillfredsställd, med en eftersmak av vemod. det är något sorgligt i huvudpersonernas ordval. ändå blir jag glad. kanske är det det underbara färgpaletten och musiken och den oövervinnerliga barnsligheten. någonting är det i alla fall.

om att sakna

när jag tänker på vad jag saknar så är det värmen. att du alltid hade en högre kroppstemperatur än jag och detta resulterade i att vi nästan aldrig behövde ha kläder på oss. om nätterna trodde jag ofta du hade feber. min ryggtavla blev fuktig mot din bröstkorg och du andades våta moln i mitt öra. jag var nästan alltid rädd att du var sjuk och jag frågade konstant hur du mådde. du svarade nästan aldrig bra.

du är att sitta i en säng mitt i vintern och känna tropiken. jag satt mellan dina ben, bakåtlutad som i en fåtölj. täcket agerade som en grotta runt oss och datorn var alltid påslagen. vi kollade ofta på tv-serier och jag levde på ciggareter och kladdkaka. jag saknar mest fem varma fingrar som varsamt snuddar vid den mjuka huden som sträcker sig över låret, och du viskar att jag är som vackrast på morgonen.

jag tänker att detta är det finaste minne jag har av dig.

festen

siesta och hässleholm , skånska kids som pratade för snabbt eller ingenting alls. vi dansade oss varma och tillruffsade under maskinen. jag grät under winnerbäck och kände en trygghet svepa sig över och blev helt gosig av att höra honom. drack champagne i one piece och frös så att känseln försvann i tårna. rökte för mycket och borde ha ätit mer. lite så var det. kallt, blött och jävligt kul. en massa djur fanns det också.

nu är det bara några dagar kvar till hultsfred. detta kändes som en ganska bra warm up. är så fruktansvärt taggad. faktiskt!

inget alls om sommarlängtan

jag känner att jag borde skriva av mig. men det är för mycket som inte går att säga. sen finns det även känslor jag har svårt att sätta ord på. hjärnan stänger av när jag tänker på hur jag mår och att skriva en fullständig mening blir helt plötsligt ett alldeles för stort mission. då börjar jag tänka på annat. de vardagliga sakerna. denna morgon har jag druckit te och då även funderat på detta. hur kan det vara så fruktansvärt svårt att få rätt dryckestemperatur på teet? jag älskar nämligen en varm varm kopp, helst rött. det ska vara så pass hett så att det bränner till lite i halsen och från magsäcken ska en behaglig känsla av lägereldshäng infinna sig. jag lyckas alltid ställa ifrån mig koppen på diverse ställen i väntan på att uppnå detta och glömmer såklart alltid bort att den existerar och blir så himla besviken när rycken är kall och slibbig. hejdå ner i vasken. hur länge ska man vänta tills teet svalnat tillräckligt? finns det experiment på detta med noga nedskrivna kommentarer och uträkningar? sånt tänker jag på när det viktiga jag borde älta inte vill sig. och detta är ju så in i helvete ointressant. ofta finner jag mig efter en stund lite generad över att jag ens lagt tid på att förundras över min kopp med earl grey (som  då oftast hunnit kallna till odrickbarhet).

jag borde tänka på att jag förstörde en annan person. att jag inte har en blekaste aning om vad som händer i mitt liv eller vad jag ska göra. finns så många måsten och viljor och drömmar så det gör mig snurrig och jag förstår inte alls hur vissa lyckas ha det allt ut klurat. borde man börja studera någon gång, men vad av alla hundra roliga yrken ska man välja mellan. eller är det vettigare att nu ge sig ut och se mera av världen. körkort det borde jag börja ta och skriva högskoleprovet. fast, att bara packa väskan och åka till london verkar ju dödskul. detsamma att gå en foto- eller skrivkurs i höst. att prioritera är svårt som tusan. så pass svårt att jag inte gör det nu. för idag regnar det och är kanske den kallaste juni och det är hemskt osv. ska klä på mig något färgglatt och liva upp världen, lyssna på filip och fredriks podcast på tunnelbanan och dricka te med ellie. blir nog himla bra dag ändå.

helt meningslöst men faktiskt skönt att bara ordbajsa och skriva av sig lite åtminstone.

the dingo dance will save your soul

Fraser Island

like maxican dogs, nobody gave us names

Lite bilder från Magnetic Island. Åh saknar det.

kanien mario, grillkorv och lite melodifestival

i lördags botade jag och sanaz trötthet som inträffar efter dansanta fredagskvällar hemma hos hannah. mest så grillade vi och åt en massa god mat och myste sönder i hennes tältliknande skapelse. iklädda onepiece och filtar tittade vi på esc och new girl. myste även sönder med kaninen. åh vill ha en kanien. så himla fluffigt bara. och fluff är alltid bra. vill spendera många sommarkvällar i denna trädgård. 

hos mummi

var hemma hos farmor, mummi som vi halvfinskar säger och drack kaffe, åt kakor och pratade om min australien resa. hon berättade om när hennes vänninor på femtiotalet alla åkte dit för att arbeta men hon åkte till sverige istället. 

måndag

det bästa med att inte ha fast arbete, om det nu finns några bra aspekter med att vara halvt arbetslös och aldrig veta när nästa pass infaller, är att vara ensam hemma på vardagar. när mamma och styvfar och lillasyster och styvsyskon inte är hemma då känner jag mig fri. oftast lyssnar jag på musik och dansar runt i vardagsrummet. äta glass på golvet och skissar eller skriver. tittar på tv-serier och pratar högt för mig själv. att i några få minuter kunna sjunga så högt halsen klara av so if you're lonely you know im here waiting for you och stå på soffan och headbanga, att ha den flykten från insikten att jag faktiskt är ensam. ja det känns så himla skönt. det blir en paus från allt annat man ska och borde göra. men snart ska jag cykla in till staden och klippa håret. och träffa en fin person. and I say take me out.

om sommaren

igår hängde jag i sommarsol med sona. hon är en fin flicka som göra galna sakar och tänker underbara tankar, jag tror de blir till svindlande drömmar fast hon talar mest sans och roligheter eller sorgligheter. vi klämde i oss sisådär ett kilo glassbåt och sen ett kilo asiatiskt. lite paj på det och så har man två liv som inte längre kan gå på benen eller andas. mellan tuggorna gjorde vi planer för sommaren. först och främst ska vi väll bli lite hälsosamma  genom att bara göra bra saker. som att sluta bry sig. som att cykla in till stan och börja spela badminton. hipsters ska vi bli också, för skateboard vill vi lära oss och åka till london. där ska vi mest hitta pojkrum och glömma att det finns något som kallas vardag i stockholm.

en lördag

tänkte förvarna att detta inlägg i princip bara kommer innehålla bilder på leones ansikte. tycker sånt ät kul! hoppas jag hon också tycker det är.

 vi åt sushi. åh älskar sushi jag vill bo en en rulle och bara äta från den hela dagarna. som den barnserien som  gick förut, med en pojke som bor i en persika och rullar omkring och hans kompisar är insekter. den var bäst. sista två bilderna har sanaz tagit, tror hon sa något om att det blev cool effekt.

toabild på sommar. leone har så fint skal på sin telefon. dör på den!

han var solen när det dagas, han var parken när det våras

idag har varit en ytterst trist dag utan en gnutta motivation. inga ideér har slagit rot, inget har gjorts. dessa dagar känner jag mig genomskinlig eller kanske inte riktigt så illa men åtminstånde gråskalig. som ett pappersark som legat i blöt. jag börjar luckras upp i kanterna och kan inte längre ge stöd för någon typ av mening. solen har skinit genom mina hyfsat smutsiga fönster och jag tänkte ofta att det skulle vara fint att sitta utomhus. fast, vindarna är kalla idag och jag har en förkylning som får mig att låta som jag rökt ett eller två packet för mycket. hur kan det vara i mitten av maj och inte ens barbent varmt? sånt har jag förundras över idag. vädret och hur fasiken jag har fått fem myggbett på diverse kroppsdelar. underligt värre.

snart eller just nu ska jag pallra mig upp från soffan, beskåda gropen som har formats under de pinsamt många timmar min rumpa tygnt ned kudden, och äta glass. vanilj med chokladkross, herre vad god den är. tänk att det största glädjeämnet för mig är en skål glass. att vara lättroad kan ju ha sina fördelar, intalar jag mig själv. när jag åter funnit komfort i min rumpgrop ska jag titta på almost famous. ser fram emot det eftersom hanna den spillerviken pratar om filmen i princip varje gång jag träffar henne. eller det kan ha varit en överdrift men hon rekomenderar den varmt och högljutt.

ja mååå hon leevaaa!

Nu har plutt Emelie fyllt femton år. Det firades hemma hos hennes mamma med tacos, massa tårta och ballonger och sånt som hör till.

Mike var super glad och skuttade om kring som en jäkla galning. Han är ju ganska stor också så efter kanske fem minuter var alla ballonger sönder, sadface.

 Mor min och kakor.

 Födelsedagsbarnet och hennes Joachim. Dom är så himla himla fina tillsammans.

CAKE TIME!! Åhh älskar när en tårta består av femtio procent grädde, så att man blir sådär härligt illamående efteråt.