Fler månader senare, nästan hela våren och sommar, så kände jag lusten att lägga upp något här igen. Jag tror det blev för mycket jämförelser och med ett dåligt självförtroende. Det finns ett hav av bloggar här i Sverige och tusan vad bra de är! Så många talangfulla kvinnor som ger till andra genom sina bloggar. Oavsett om det är med fantastiska fotografier, tips, guider och DIYs, vackra texter eller roliga beskrivningar så finns det SÅ MYCKET BRA! Och jag älskar att läsa bloggar, jag tycker verkligen det ger en mycket och är ett litet guldkorn i vardagen. Men i vintras och lite in på våren försökte jag alldeles för hårt att vara som andra. Vilket bara leder till onödiga jämförande granskningar och tråkiga känslor. Så jag slutade. Och jag slutade nästan helt använda kameran. Men nu känner jag en lust igen. Jag vill ta bilder, jag vill pilla på dem tills de blir som jag vill och jag vill dela med mig och visa upp resultaten. Även om jag inte är i toppen av alla där ute på *internet*.
Jag börjar om. På mitt vis, utan att tycka alla andra är bättre, roligare, snyggare.
Några bilder från en regnig julipromenad längst med kolonilotterna till slottet och genom trädgården. Vi fångade Pokémon, testade våra nya regnjackor och stannade vid varje buske för att jag ville knäppa av ett kort.
Ta hand om er
Åh, jag känner så väl igen mig i den känslan och den kan vara så förlamande, fast den är helt onödig för inte sjutton sitter man som läsare och jämför bloggar med varandra? Jag blev så himla glad i alla fall när du lämnade en kommentar på min blogg för jag har verkligen saknat dig under de här månaderna. Välkommen tillbaka!
SvaraRadera