Vandring i Stockholm: Sörmlandsleden

Sörmlandsleden är en 100 mil lång vandringsled som börjar vid Stockholms södra förort. Den enda dagen på hela september där både jag och Johan var lediga (tjoho) bestämde vi oss för att prova på etapp 1 av denna led. Vi hade tur med vädret och packade ner smörgås, vatten, kamera och en extra tjocktröja i väskan. Måste bara inflika att det känns lite halvskumt att kalla det för "vandring" när man egentligen bara går i skogen. När jag tänker på vandring så ser jag berg och lite längre etapper framför mig. Men då det kallas för vandring på Sörmlandsledens hemsida så kör jag på det!

Denna etapp är bara 8km lång och kändes som en riktig semester jämfört med de 15km vi gick när det var Roslagsleden (<-- psst länk till det inlägget om man är sugen på att läsa) som var på tapeten.

Jag tyckte det var väldigt fin natur längst denna led. Mycket mindre upptrampad och orörd än Roslagsledens första etapp. Det var dock ganska mycket skolbarn ute och idrottade lite här och var så det kändes inte riktigt som att man *kom bort från vardagen*. Men jag tycker ju skolbarn är urbäst så för mig gjorde det ingenting! Speciellt inte när de har målat med blåbär i ansiktet och frågar efter vägen :') Eller när de förklarar att blåbär är deras favorit bär för att dom är blåa :''')

Min alldeles egna virkade pläd

I augusti förra året så började jag virka på en pläd. Detta efter jag varit hos mormor och åh:at och ah:at mig övre alla virkade överkast hon har gjort. Och vet ni vad, mönstret till rutorna kom från en tidning från 70-talet, som hon hade sparat i en låda. Så jag fick kopiera mönstret ur tidning och ta med hem! Rutorna har jag virkat på sedan dess. Jag har haft veckor där jag gjort en om dagen och sedan uppehåll på flera månader. Men nu, för cirka två veckor sedan så gjorde jag klart den tjugofjärde rutan och började virka ihop dem. Jag är så himla nöjd och glad över att ha gjort en sådant stort projekt.
 

Pläden är dock inte klar! Utan jag tänker mig att jag är prick halvvägs. Men instället för att ha en massa rutor i en plastpåse så kan den nu ligga framme. Den framtida planen är att virka en rad, sex rutor, och sedan fästa dom på det jag redan har. Så kan den växa fram och bli större och större men samtidigt hela tiden kännas färdig!

Jag har inte heller riktigt bestämt mig vart den ska vara än. Först lade jag den över vår gamla lilla soffa som på första bilden. Men sedan så tänkte jag att den skulle hänga på fåtöljen i vardagsrummet, så här ☟ ☟ ☟
 

Eller kanske på soffan? Fast det är den lite för liten för det egentligen.



Just nu hänger den åter igen på fåtöljen och jag lutar mig bekvämt mot den. När den är dubbelt så stor så ska jag använda den som överkast på sängen. Det är originalplanen och det håller jag fast vid! Eftersom rutorna är så pass stora tror jag den kommer passa väldigt bra i ett sovrum. Vår säng har vi målat blå så det kommer passa perfekt! Får se om ett år eller så hur det kommer se ut :)

Vad jag har för mig under dagarna

Diskar ur glasflaskor jag fick av mamma. Hon såg dom på loppis och tänkte att jag kanske ville ha dom. Det ville jag! Tack mamma!



Sitter mitt emot Johan och läser kurslitteratur. Har för övrigt samma min på mitt face, är ju måttligt underhållande syssla.
 

Äter morotskaka till frukost!



Stickar provlappar från en stor bok om stickning. Första gången jag provat sticka med mer än en färg och tusan vad svårt det är att inte hålla trådarna för löst eller för hårt. Eller att undvika en total trassel katastrof över huvud taget! Men tänk vad fint att kunna göra Fair Isle mönster på vantar till i vinter.

Hoppas ni har en fin måndag! Själv sitter jag med migrän och grämer mig över matematiktentan jag skrev i morse :)

Ett knytkalas, ett firande, en frukost och en dessert

Snart är även september över och ja, ni vet. Tiden går så fort och utan man vet ordet av det ska adventsljusstakarna plockas fram. Men ändå går den så förtvivlat långsamt. Som när man ligger med en ljummen kaffekopp i handen och väntar på att värktabletten ska kicka in. Jädra mensvärk, som jag föraktar dig. Så nu medan jag knaprar på min andra tablett och tittar ut genom en stillsam grå himmel tänkte jag dela med mig av fyra stycken mathändelser från denna hittills varma höst.



☞ Vi hade en liten kräftskiva hos oss och fick göra egna hattar då det inte fanns i mataffären. Men desto roligare!



☞ Den 7:e september firade jag och Johan var 3-årsdag med fika vid vattnet och ett besök på Ikea med Johans mamma. När hon hörde att vi hade årsdag bjussade hon på Max och vi fick välja precis hur många dippsåser vi ville :') En perfekt dag alltså.



☞ Här hemma har vi gräddat plättar till frukost! Är det GOASTE. Är så glad över vårt plättlagg och nu spanar jag efter en till pannkakor.



☞ Och jag har använt glassmaskinen för första gången på egen hand! Blåbärsglass blev det, med egenplockade bär. Bättre finns ju inte.

Maria & Claes gifter sig!

Den 11:e juli gifta sig mamma med sin Claes i Stadshuset här i Stockholm. Tänkte att jag skulle visa några av bilderna jag tog!



Mormor, mamma, Claes och hans mamma! Det var den enda dagen på hela vecken utan regn. Tusan vad jag hade hållit tummarna för det.



Jag och William, Claes äldsta barn, fick vara vittnen. William var uppklädd med både väst och skägg! Så konstigt när en småsyskon helt plötsligt är stora och vuxna, från ena tillfället till det andra. På plats var även mina mostrar och kusin och Claes två syskon med barn.
 

Själva vigseln tog kanske tio min och sen fick nästa par komma in. Snabbt och smidigt!
 

Alla barn!



Tekla, min syster, knäppte också lite bilder på väg mot taxin tillbaka hem. Själva kalaset skulle hållas utomhus på tomten där nyvigda Herr och Fru Welander bor.
 

Och så åt vi massa god mat och drack gott vin och sen åkte jag hem för att tidigt nästa morgon åka till sjukhuset och besöka Johan, för den stackarn låg där istället för att få vara med och fira.

Från de sista stilla dagarna i augusti

Hittade några pinnar att ställa i krukan så denna lilla filur slipper hänga såhär
 

Donade vid köksbordet



Hängde upp våra tavlor som stått nere hela sommaren. Ni vet, en ska göra något snabbt som helt plötsligt tar flera veckor p.g.a vet inte ens.
 

Började läsa inför septembers första skolvecka med sex seminarium. Ligger redan så fasligt efter med läsningen. Men det är ju tanken som räknas eller hur? Hur mycket man utvecklas och samtalen i klassrummet? Skoja det är betyget som räknas :) Åh så mycket med skolsystemet jag avskyr och går helt mot alla pedagogiska- och inlärningsprinciper. Men men.

September bara flyger iväg. Det är regn och snålblåst varvat med 20+ sol. Jag har hunnit fylla år, fira 3 år tillsammans med Johan, vandrat i skogen, haft möten efter möten och förtvivlat försökt förstå hur denna värld kan vara så grym. Tack alla ni som hjälper.

Ett stycke tygpåse

Hela våren och största delen av sommaren har jag letat efter en ny tygpåse. I cirka två år har jag använt samma med katter på från Monki eller helt samvetslöst använt någon av Johans påsar. Jag har letat i alla butiker i stan, tittat på marknader och nästan gett upp att någonsin använda en tygpåse igen. Tre dagar innan jag åkte till Göteborg för festival så fick jag smått panik över att inte ha en *fin nog* tygpåse så jag hoppade på cykeln och kämpade mig från Solna in till stan och tog en sista runda. På tal om cykel (ville ej betala för ett nytt sl kort när jag skulle åka iväg) så är det helt jäkla dö läskigt att cykla i stan??? Alla bussar skrämde mig så mycket. Visiten i stan slutade med att jag gick in på Hemtex och köpte en gardin som hade halva reapriset! Tjoho! En timme senare var denna väska född. Tygpåse är en sådan tacksam sak att sy. Det tar lagom lång tid, kan typ inte bli fult och en får verkligen användning av vad en skapat. En riktig må bra grej alltså!
 

Det här blir även mitt bidrag till Fredrikas fantastiska sypepp!