vet inte om jag vill skriva eller så här igen. det är inte ditt fel. jag vet att det knappast är en stor grupp människor som tittar in här ibland. för mig har det ändå alltid varit skönt med en plats att skriva av sig. främst att få säga hur jag mår till mina vänner utan att de ska behöva fråga. jag är fruktansvärt dålig på att berätta hur jag innerst inne känner. det blir för jobbigt då och jag är en sådan person som har alldeles för lätt att börja gråta. därför har bloggen alltid varit platsen där jag kan ta känslorna med de i min omgivning utan att riktigt behöva konfronteras öga mot öga. jag vet att mina vänner känner mig men under fikorna och festerna så kan det jobbiga lämnas kvar under sängen. är väl medveten om att det inte är det hälsosammaste men, det har under något år fungerat bäst för mig.
detta kan vara något flyktigt. möjligtvis vaknar jag imorgon och börjar spy ur mig inlägg efter inlägg. bekräftelseberoende som jag i smyg är. fast just nu vill jag bara radera allt och ändå kan jag inte sluta känna någon form av tacksamhet eller lugn eller ja, jag vet inte riktigt. vill bevara både dig och mig på onödig smärta.
har köpt fina kläder idag på rean. ätit paj och hängt med mina kusiner. det har varit mycket trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar