Äntligen vinterlandskap, mitt vanligaste promenadstråk och kulturpodd

När man vaknar och vet att detta kommer vara den första dagen, även kanske den sista, på säsongen med snö ja då passar en på att ta en riktigt lång promenad. Johan hade åkt iväg in till stan var att shoppa kläder med sin far. Vilket Johan hade fått i julklapp. Tycker det är en himla fin far och son aktivitet och en perfekt klapp till sitt vuxne student barn! Jag däremot, drack långsamt mitt kaffe och klädde mig varmt med sockor och fleecetröja.
 

Jag gick genom denna lilla skogsdungen, genade över joggingspåret och kom ut vid hästhagen. När jag säger den lilla skogen menar jag verkligen lilla, detta är cirka 100 meter från vårt lägenhetshus. Därför detta är mitt smidigaste val när jag vill ta mig ut. Så nära men ändå så fridfullt. Nästa gång ska jag dock sätta mig på tåget eller bussen och komma ut till naturen på riktigt, med matsäck och allt. Hoppas det kommer lite mera snö bara!
 

Villorna vid slottsområdet är ju helt jäkla underbara.
 

Tog mig långsamt mot slottet med lätta steg och en poddcast i öronen. Min absoluta favorit är En varg söker sin podd. Där tar dom upp diverse kultur och samtida fenomen och samtalar om detta på ett fantastiskt feministiskt och härligt vis. Högt blandas med lågt och fnitter med allvarsamhet.
 

Jag gick runt genom trädgården och fascinerades något enormt över dimman som låg stilla och vilade på gården.
 

Solen sjönk i stadigt tempo jag fingrarna började bli kalla och magen längta efter en sen lunch. Så jag promenerade hemåt och tackade för att himlen var blå, för underbara tjejer och mitt fina promenadstråk.

Julmorgonen

Jag och Johan åt grötfrukost tillsammans innan vi skulle skiljas åt för dagen. Jag hade slagit in ett paket till hushållet från tomtarna på loftet med små saker jag (hehe alltid bra att ge presenter till sig själv) tyckte vi behövda i köket. Så den fick Johan öppna och han blev mycket glad över de två skålarna, det lilla rivjärnet och ett dryckesmått till barvagnen! Förutom att äta, titta på A Very Murray Christmas hann jag även sy två små lavendelpåsar och slå in till farmor, mummi på finska, eftersom det var med pappas sida av släkten jag skulle fira jul.

Hoppas ni alla har haft fridfulla dagar och på ett vis eller annat kunna njuta av stunden. Jag och Johan har hunnit gå på Kristina från Duvemåla vilket var min julklapp till honom. Upplevelser är det bästa! Den var fantastiskt bra! I kväll ska vi på bio och äta pizza middag vilket var Johans julklapp till mig! Fick även biljetter till föreställningen Liv Strömqvist tänker på dig! Himla taggad och otroligt tacksam över de fina gåvorna från honom.

Vintertider i all sina ljuva telefonbildsprakt!

Jag och Johan promenerar i närområdet och jag knäppte en bild på oss som jag använder som bakgrundsbild i telefonen. Det var frost varje morgon och där, i början på december, hoppades jag fortfarande på en kall och vit vinter.

Hälsade på mamma och katterna och systern för att hämta varmare kläder, scanna in bilder och dricka kaffe.

Planterade och gjorde adventsfint på köksbordet!

Josfine hade världens finaste 22-års fest med rymdtema, space punch, hundratals glowsticks och innan alla kom köpte vi 11 pizzor att dela på!

Jag gick till frisören för första gången på nästan två och ett halvt år! Slingade längderna och färgade bort det rödaktiga och utslitna till något magiskt varmt och gyllene. Så jäkla nöjd blev jag (och fortfarande är!)

Hamnen vid Borstahusen och en trött Johan i Köpenhamn

En fika med dena sköna mitt i julhetsen. 

Nu är familjens klappar klara, jag har köpt en rött nagellack och jag ska ta mig tusan tina den sista biten lussekrans och gotta ner mig i soffan. I morgon väntar en hel arbetsdag och sen blire jul för hela slanten! 

Köpenhamn tur och retur

I helgen var jag, Johan, Matt och TJ på en resa genom södra Sverige med sikte på Köpenhamn. Helgens egentliga plan var att åka norrut, till Sälen, och åka skidor. Men på grund av helt kasst vinterväder var inte backarna öppna och det var bara att planera om. Bilen var redan hyrd men som tur var hade vi gratis boende så den ekonomiska förlusten blev minimal men den känslomässiga desto större. För ärligt talat, två dagar i Köpenhamn var kul men fy fan vad ledsen jag var när vi ställde in skidresan. Hela hösten hade jag peppat och längtat efter naturen, stugan, åka snabbt snabbt ner för backarna och andas frisk luft. Spela sällskapsspel, laga mat tillsammans och basta. Jag älskar att få en hel långhelg på det sättet. Därför hängde min hjärna inte riktigt med när väskan istället packades för en stadssemester. Här kommer lite bilder jag tog med TJ's gamla kamera som jag är sugen på att köpa. Den har bara ett år på nacken istället för 6 år som min har.
 

Vi åt världen goaste brunch, strosade omkring och stannade för massvis av kaffe pauser. Amerikanerna har verkligen fattat det här med fika hehe. TJ har pluggat i Köpenhamn tillsammans med Matt's bror, så de båda hade koll och kunde guida runt oss väldigt bra!
 

Ja det var lite av det. Dansade även massa, drack god öl och äcklig öl och gick och gick. Spanade in julmarknader och trendiga butiker. Köpenhamn är en fantastisk fin stad. Synd att de styrs av en bunt rasister. Synd att Sverige börjar spela i deras planhalva. När polisen gjorde passkontroll på tåget över bron ville jag skrika rätt ut.

 Ta hand om er!

Jultider, presenter och feeling

Det skrivs mycket om konsumtion nu i juletider. Om vad som är rätt och fel och vilka signaler vi sänder till yngre generationer. Själv står jag kluven inför allt detta. Å ena sidan älskar jag att ge och få gåvor, å andra sidan förfasas jag över ett system som uppmuntrar och lever av ohållbarhet och rent ut sagt slavarbete. Sedan förstår jag inte riktigt alla dessa pekpinnar runt just december. Det är inte bara nu vi alla behöver se över våra vanor utan det är varenda dag hela året. Att jag inte köper julklappar kommer inte rädda någon om jag samtidigt åker på två flyplansresor, äter kött och handlar på H&M resten av året. Men samtidigt är det viktigt att prata om konsumtionen i denna tid som kretsar kring handeln. För det är ju dåligt, det går inte att förneka. Hur ska vi göra denna jord till en bättre plats om vi lär våra barn att högtider handlar om presenter? Samtidigt som noga utvalda klappar kan vara det finaste som finns i mina ögon? Ja ni hör ju hur kluven jag är kring detta!



I min familj gav eller fick vi aldrig mycket julklappar. Det fanns helt enkelt inte pengar till det. Som den arbetarklass unge jag är så blev det inte mycket av juletiderna över huvud taget. Föräldrarna jobbade både helger och kvällar och det mesta av stämningen kom från skola och fritids. Detta har gjort att jag vill ge de i min närhet, och i framtiden mina barn, en helt magisk jul. På advent ska det bakas, drickas glögg och riktigt mysas framför tusen tända ljus. Julpyssel, hemmagjorda presenter och kort är något av det bästa jag vet! För som sagt, jag älskar gåvor. Men jag älskar dem som mest när de har handgjorda eller köpte från hantverkare och mindre företag. I år ger jag presenter till Johan och min familj (föräldrar + syskon) och hos min faster där jag ska fira jul har vi en tradition där alla ordnar med en klapp var. På julafton får alla dra en present ur säcken och innan vi öppnar får vi byta med varandra!



Den större familjen får julkort! En fantastisk tradition som jag står fast vid varje år. Ett kort eller brev som visar att jag tänker på dig under denna mörka månad. För det är liksom kärnan kring advent och jul för mig. Att vi visar varandra värme och klappar på axeln. Bara ett liten handling som visar att en finns i någon annans tankar. Jag satt den andra advent, åt saffransfläta och skrev kort i skenet av tända ljus. Lyssnade på bra musik och klistrade små änglar på kuverten. Det är julkänsla för mig.

Jag tänker att man kring jul inte ska moralisera mer än vad man gör till vardags. Gåvor, omtänksamma handlingar och snälla nedskrivna ord är underbart att ge varandra året om. Det räcker med en klapp under granen för min del. Om det är en klapp fylld med kärlek.

Saffranskransen eller lusseflätan eller Ernst gåva till mänskligheten

Som utlovat! Världens goaste lussebak. Nu är ju lucia borta och förbi men fjärde advent och julafton kryper sig allt närmare och denna bamse kan mätta hela släkten/bokcirkeln/kompisgänget/arbetsplatsen. Eller räcka fram till påska om en lägger in den i frysen hehe. Här bjuds det inte!

Flätan tipsade en arbetskamrat, Evelina, om då hennes mamma hade bakat den och blivit mäkta nöjd. Receptet är Ernst och jag följde den ganska så exakt till punkt och pricka. Här får ni en länk till det! Men tänkte att jag även skriver ut receptet här. Du kommer behöva till en saffransdeg:

- 150 g smör
- 50 g jäst
- 1,5 dl socker
- 5 dl mjölk
- ca 15 dl vetemjöl (jag använde kanske 13 dl)
- 1 g saffran

Man börjar med att blanda ihop degen på samma vis som de flesta vetedegar. Smälter smöret och smular jästen i en bunke. Sedan häller man i sockret i jästen, vilket var nytt för mig! Rör om tills det blir till en vätska för det blir liksom det, magiskt. Tillsätt sedan mjölken till smöret och värm till fingervarmt. När det är lagom temperatur hälls det ner i jäst/sockret blandningen och tillsätt saffran, salt och mjöl tills det är en skön deg. Jäs i typ en timme!



När degen jäst så den är dubbelt så stor pöser du ut den på ett bord, obs, stort bord. För hela himla degen ska kavalas ut till en enda stor cirkel! Jag älskar det. Innehållet ska vara detta:

- smör, massa.
- mandelmassa
- russin
- ett äpple
- 1 dl socker

Börja med att bred ett riktigt generöst lager smör över hela degen. Strö sedan över finhackat äpple, socker, russin och hyvla sedan över mandelmassa. Med en osthyvel. Ytterligare en grej jag inte gjord tidigare men är så smidigt! Rulla ihop och lyft hela degen (som väger lika mycket som en bebis) på en plåt. Forma till cirkel genom ett kläm ihop ändarna och klipp upp och forma till fläta. En klipper då ovanifrån och viker sedan flikarna varannan åt höger och varannan åt vänster.



Låt jäsa ca 10 min till och sätt på ugnen på 175 grader. Pensla flätan, strö över lite mandel och in i ugnen i 25 min. Ät tills det rinner deg ur öronen på er!

Om att inte hinna med och en vecka som gick

Senaste gången jag knappade in blogger i webläsaren och knatade ner ett inlägg här för för lite över en vecka sedan. Då stod jag och bakade saffranskrans och adventspyntade lägenheten och drack julmust till både lunch och middag. Dessutom skrev jag att ett recept på ovan nämnde bakverk skulle läggas upp redan dagen efter. Och så blev det ju inte riktigt.

Att vara student innebär att man har ganska mycket fri tid, alltså tid då man själv bestämmer vad man vill göra. Ska en öppna böckerna och skriva på tentan. Eller jobba eller träffa en vän eller titta på tv eller ja, göra precis vad man vill. Problemet med detta upplägg är att en behöver vara hyfsat disciplinerad. Vilket ja alltid trott att jag är. Upp vid 06, äta frukost, åka till jobbet och sen komma hem. Enkelt, rutinerat och helt fantastiskt! Men det här med att inte ha ett jobb utan studier som heltidssyssla gör mig till en något otroligt lat person. Jag bara kan inte ta tag i skolarbetet. Och ändå känns det som att jag konstant skriver på hemtentor. Fyra stycken närmare bestämt har inlämningsdatum nu i december! Pjuh, slutet på terminer är ju stressigt för alla och i denna kropp känns det verkligen.

Förutom mina alla hemtentor har jag under de senaste månaderna varit på jakt efter ett nytt extrajobb. Det jag har haft är över och jag arbetade min sista dag här om veckan. Jag måste ha ett jobb. Det går inte att klara sig enbart på CSN i svindyra Stockholm, om en inte bor hemma och kan skippa hyran. Eftersom en inte får CSN under sommaren men hyra + andra utgifter fortfarande ska betalas krävs det att en sparar ihop några tiotusentals kronor. Så ja, då behöver jag jobba extra. Denna stress över att hitta ett jobb. Den äter upp mig, den är hemsk. Jag hoppas att så snart som det bara är möjligt få besked från intervju jag varit på. Alltså det är hemskt att vänta på besked på detta vis och det är så trist att behöva oroa sig över sin ekonomi. 

Så det pågår i mitt liv, ett konstant prokastrinerande som lett till plugghög och blivit uppsagd. På det alla denna *jul*. I förra inlägget skrev jag att jag älskar juletiden, vilket jag står fast vid. Men den flyger förbi. Och ingenting går som jag vill. Ibland vill jag bara skrika rätt ut över alla denna stress. Varför måste så mycket i livet gå ut på att hinna med istället för att njuta av nuet? Kanske ska önska mig en bok om mindfulness i julklapp hehe.

Under flera veckor har jag, grabben och tre kompisar planerat en skidresa över luciahelgen. Stuga, bil och skidkläderna var packade. Inköpslista skriven och matsedel planerad. Så. Kommer. Det. Ingen. Snö. Backarna är stängda. Allt känns avgrunds hemskt. Jag gråter. Jag är så arg och ledsen för äntligen skulle jag få åka mina älskade skidor och dricka min älskade varma choklad och andas frisk fjällsluft i fyra hela dagar. Men dagen innan vi skulle upp och köra, alltså i onsdags, fick vi abrupt ändra planer och jag har därmed spenderat helgen i Köpenhamn istället. Som det kan gå. Och det var jätte kul men det var inte stugliv och goa middagar och kexchoklad i backen. 

Men, i morgon, då kommer ett inlägg om saffranskransen. Jag lovar. 

En söndag när jag är ensam hemma

Äter pepparkakor till frukost och dricker tre koppar kaffe. Först till julkalendern (som jag tycker om!) och sedan till Det sitter i väggarna. Tips tips på så himla bra serie som finns på svt play. Handlar om gamla hus, dess historia och hur en kan restaurera. Sitter och ah:ar och åh:ar högt i soffan över tapeter från början av 1900-talet, levnadsöden och gamla pinaler.



Går till affären och handlar bakgrejor, julmust och hyacinter. Plockar på mig en massa falna grangrenar efter stormen. Det är faktiskt en hög tall som har blåst omkull och lutar sig mot grannhuset! Himla läskigt. När jag var barn bodde vi högst upp i ett sånt där klassiskt trevåningshus som finns i alla förorter runt Stockholm. Det far massa tallar på gården och varje natt med kraftig blåst låg jag vaken och var livrädd att ett träd skulle braka in genom fönstret. Sov inte en blund och låg med täcket upp till näsan och bara stirrade på de smala träden och hur de gungade från sida till sida. Huga.



Klart!



Planterar hyacinterna då jag inte har några bra burkar eller glas de kan stå i. Lyssnar genom alla The Tallest Man on Earth skivor och det blir mörkare och mörkare är hemma.

Så här fint blir det på köksbordet!



Precis nu ska jag skjutsa in en saffransfläta i ugnen, korka upp julmusten och tända det andra ljuset. Men recept och bilder på det kommer i morgon! Det öser ner regn och Johan flyger hem från London i natt. Ser fram emot att äta frukost tillsammans och höra om alla hans äventyr där. Glad andra advent!