lars alltså

 åkte till gröna lund och såg winnerbäck. han är för fin och bra och jag var så himla glad

MEN TITTA BARA PÅ HONOM!!! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<33<3

god natt!

hur det känns när allt kanske kan ordna sig

det panikregnar just nu. himlen bestämde sig för att den måste bli av med allt den håller hårt på. en sekund tog det och hela gatan svämmar över. det är hårt och kallt och det smattrar på rutorna av allt som måste sköljas iväg.

denna gången är jag inomhus och dricker rött te för det är kryddigt. jag som ogillar stark mat, vad hände där liksom.

molnen spyr och allt blir blött och jag hör hur katterna mjauar under trädgårdsmöbler, på andra sidan gatan trycker de och simon and garfunkel sjunger. jag läser texter. jag tänker på hösten. förra hösten var allt eller inget.

i år hoppas jag på att få någonting som håller mer än några dygn. är förbannat trött på att gråta tills jag hickar och önska att få sova i fem årstider. sen kan jag älska allt jag känner med hjärtat elvatusen gånger starkare än alla andras.

lite konstant välmående skulle sitta fint

augustimornar

jag håller drömmen vid liv. not.

mitt godis är slut. jag vet inte vad jag ska ha på mig och har ont i huvudet. vill att klockan ska vara nån timme framåt och att jag sitter med underbara människor och äter mat. 

idag är det torsdag

i måndags ringde förskolechefen här i kärrtorp och undrade om jag kunde ta mig an ett längre vikariat. funderade och grubblade och nojade tills jag tackade ja. så nu har jag sagt upp  mig på nya jobbet. kommer sakna mitt underbara team, men som daniel så fint påpekade "vi ses så bjuder du på öl". byter kostym till bebisdreggel och kontorsstolen till sandlådan. men det känns bra. känns roligt.

igår gick jag och teamet och hade lite hejdå-vin, bio och sen mer vin. såg snabba cash 2. grät ihjäl mig vilket var lagom pinsamt, satt som på nålar medans linn somnade.

snart är det helg. jag växer aldrig upp och det känns på något vis bra. äter lakritsnappar till lunch och tappar andan fem gånger om dagen. livet är osammanhängande, svindlande och det luktar höst när jag sticker ut näsan genom fönsterspringan.

kusinerna welander

en söndag

what you gonna say in private?

ni vet de dagarna när det enda man vill är att skrika?

denna morgon känns så. 

försöker finna sysselsättning annars kommer tankarna vandra för långt

och det är inte tryggt. det är bara idiotiskt. 

ett tryck runt nacken och det kittlar i armarna.

vet inte vad jag ska gör med händerna för dom vill inte ligga stilla så

jag rör mitt ansikte jag drar fingrarna genom det blöta håret så de fastnar och sliter

knäcker benen och kliar mig på axeln.

mornar när man vill inget annat än slita luften ur lungorna 

and what you gonna do in public?

we don't waste no precious time

sofias syser sara fyllde arton och hade middag/fest i tisdags. god mat och trevliga människor och USA tema var det såklart. 

helgdag

titta lite på pride och på utsikt, äta körsbär och ritat jordgubbe. fin fin lördag. innehöll även tarmar, hjärnsubstans, norska skogar och nazi-zombies.

söderbysjön

ibland cyklar jag till sjön, skriver brev och doppar fötterna. när solen skiner matar jag humlorna och letar efter smultron.

första veckan på jobbet gick så jäkla snabbt. känner mig lite lättare och ler lite mer. för det är ganska fint just nu, livet i stockholm alltså. och resten av detta år kan bli bättre än jag innan hoppats på. om en månad åker jag och camille till berlin. är så himla pepp. sista sista sommargrejen liksom. tills dess ska jag försöka skratta mer med ögonen och framkalla bilder från spanien.